Studiens syfte är att studera ett bemanningsföretag med fokus på ledarskap, tillhörighet och ansvarsfrågor utifrån bemanningsföretagets, kundföretagets samt de uthyrdas perspektiv. De tre frågeställningarna var vilka uppfattningar finns kring ledarskap och vem ses som ledare för uthyrd personal, vilket företag känner de uthyrda tillhörighet till och vilka de ser som sina arbetskamrater; hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller arbetsledning, feedback, kompetensutveckling samt arbetsmiljö?Studien genomfördes på ett bemanningsföretag med verksamhet i bland annat Linköping. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes.Vid resultatanalysen framkom att det är bemanningsföretaget som till största delen står för de relationsinriktade värdena. Det var personer där som gav feedback och kunde ses som mentorer.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Inom postmodernismen är begrepp som flexibilitet och förändring aktuella och dagens arbetsmarkand kräver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vår studie var att få förståelse för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes på anställda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna står inför många men korta sociala relationer.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer från tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsättningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmåner och belöning samt marknadsvillkor och förändringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frågeställningen som bygger på en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

De stora och etablerade gymkedjorna verkar på en marknad som kännetecknas av att vara mogen och som under de senaste åren blivit utsatt för en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen utgörs utav de nyetablerade lågpriskedjorna. Strukturer med höga omkostnader gör de etablerande svårföränderliga till en sänkning av pris till samma nivå som de nyetablerade. De måste därmed skapa mervärde exempelvis genom personal och service i form utav intern marknadsföring. Studiens syfte är att analysera och undersöka intern marknadsföring mellan ledning och personal och dess påverkan på kundlojalitet och långsiktig överlevnad för ett stort, etablerat träningsföretag.

Ledning är en av de sex militära grundförmågorna i vår doktrin, ledningens syfte är att inrikta en militär insats mot ett gemensamt militärt mål och att samordna de militära resurser som behövs för att lösa uppgiften. Vår doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhållningssätt för att skapa ett gemensamt språk mellan staber, chefer och underlydande som underlättar ledning. Doktrinen till trots så finns en begreppsförvirring inom ledning där att leda, ledning och ledarskap inte särskiljs den här undersökningen studerar varför det råder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jämförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mäter undersökningen hur väl doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militärt ledarskap i förhållande till de två teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar på att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrämja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstår eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning på olika militära ledningsnivåer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd. Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning ?teknik, människa och metod? i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga..